Postcovid bloggen - "Äntligen fredag" har förlorat sin mening

"Äntligen fredag" har förlorat sin mening

Då är det söndag och veckan börjar att lida mot sitt slut. Tänk så konstigt allt kan bli bara för att rutinerna ruckas. När jag jobbade så längtade jag alltid till fredagen och att helgen skulle börja. Vi planerade (jag och Calle) för vad vi skulle äta under helgen, vad vi skulle hitta på och sådant. Nu när jag är helt sjukskriven så känns alla dagar likadana. Visst är det mysigt när fredagen kommer och jag har en helg tillsammans med min älskling framför mig, men det är ändå inte samma sak längre. Jag liksom bara förflyttar mitt försök till återhämtning från mitt eget hem till Calles. Innan jag fick postcovid hade jag energi och ville göra massor av saker tillsammans med Calle under helgerna. Vi for runt på loppisar, gick på bio, åkte ut till skogen och tog längre promenader i olika naturreservat. Sakta men säkert har jag fått skala ner det vi gör tillsammans på helgerna för att huvudet ska orka med alla intryck. Idag tog jag en promenad hem från Calle i iskall nordanvind, men jag kände ändå en lycka inom mig för att solen sken, jag såg en massa med blommor som hade slagit ut i full blom och jag kände en enorm tacksamhet över att värken bara är halv-elak idag.

I fredags roade jag mig med tvättstugan på eftermiddagen, så redan innan jag skulle träffa Calle var jag tömd på energi. Jag trotsade tröttheten och försökte att tänka bortom den så gott det gick. Calle och jag åkte och köpte sushi som vi tog med oss hem till honom och åt samtidigt som vi tittade på Tv. Jag har insett att just titta på olika serier är avkopplande för mig och det orkar hjärnan med (så länge ingen pratar med mig förstås för då tappar jag fullständigt bort mig i handlingen).

Igår så tog vi sovmorgon och åt frukost samtidigt som vi löste Melodikrysset tillsammans. Mysigt att äta frukost tillsammans på helgerna och jag är tacksam över att huvudet klarar av att lösa krysset.

Efter att vi hade gjort det spelade vi Ticket To Ride Italy ett par omgångar. Älskar att koppla bort från vardagen genom att spela spel. Har upptäckt att de spel jag är bekant med funkar bra att spela, men jag har jättesvårt för att lära mig nya spel. Hjärnan blir stressad av att ta in spelreglerna. Måste dock tillägga att jag inte viker mig för det, utan jag har under den här tiden lärt mig flera nya varianter av Ticket To Ride efter envist kämpande för att få hjärnan att förstå. Det som händer när hjärnan inte orkar med mer information är att jag får en hemsk tinnitus som liksom tjuter i öronen och överröstar allt annat. Jag får en olustig stresskänsla och nästan panik av att jag inte fattar och kan bearbeta informationen jag får. Vem vill liksom känna sig dum i huvudet? Jag vet att det inte är min intelligens det är fel på, men ni kan ju säkert själva föreställa er känslan att någon berättar något för er och att det bara rinner av er utan att något fastnar och sedan förväntar sig den som har lämnat informationen att man ska ha förstått det som man borde tagit till sig.

När vi hade spelat klart tog vi en rundtur i Calles trädgård och planerade lite för kommande inköp. Blev glad när jag såg att Magnoliorna har börjat att slå ut. Efter att vi hade planerat klart åkte vi till Blomsterlandet och köpte en svart och en röd Stockros, en krusbärsbuske som ska ge röda bär och en hallonbuske.

Sedan skjutsade Calle hem mig. Jag har insett att jag behöver några timmar för mig själv även under helgerna för att rensa hjärnan på alla intryck och bara få vara själv. Nja, helt själv är jag ju inte för jag passar ju på att gosa med katterna när jag är hemma och umgås lite med Mattias (yngsta sonen som fortfarande bor kvar hemma). Mattias och jag åt lunch tillsammans och sedan tog jag det bara lugnt fram tills Calle kom och hämtade mig.

På kvällen grillade vi. Eller rättare sagt så grillade Calle. Jag fixade och förberedde med champinjoner, lök, majs och halloumin, men sedan var orken slut.

Jag tog en pläd om mig och satte mig i trädgården och gjorde Calle sällskap vid grillen. Det blev en lugnt kväll sedan framför Tv:n med god mat och dryck. Vi såg på Muren. Jag är barnsligt förtjust i frågesport och det är bra för självkänslan att kunna svaren innan de svarar i Tv-rutan. Framför allt just nu när huvudet är som det är.

Idag vaknade jag ett par timmar före Calle (extremt ovanligt...) så jag gick upp och fixade frukost innan han kom upp. Har haft lite jobbigt med andningen i natt och då har jag ofta svårt att somna om när jag vaknar tidigt. Hatar verkligen allt som postcoviden gör med mig... Calle och hans grannar har gemensam trädgårdsröjardag idag så efter frukosten knallade jag hemåt. Kommer bli en lugn dag idag för jag känner av att jag har sovit alldeles för lite inatt - blev inte ens fem timmar. Ska hålla mig vaken nu så jag får bättre sömn natten som kommer.

Hoppas ni alla har haft en riktigt fin helg! Ta hand om er!

Kramar Heléna 💖